vår undulatprinsessa. För tre år sedan fick hon en strok(tror jag iallafall) Hon ramlade i buren och när jag tog upp henne så kunde hon inte röra varken vingar eller ben. Trodde hon skulle dö på natten och satt uppe länge med henne i famnen. Tillslut bäddade jag ner henne i en kartong och trodde att hon skulle självdö tillslut. Efter ett par dagar så började jag massera henne lite och gav henne vatten med pinsett, hon kunde inte röra sej själv och låg tom. utomhus i solen och sov på rygg. Ingen ville ta på sej ansvaret att avliva henne men precis när jag insåg att jag måste få tag i någon så började hon repa sej. Tre veckor hade hon varit sjuk då. Tog ett par veckor till så kunde hon flytta tillbaka till buren igen. Helt otroligt, hon har klättrat omkring i buren, snackat mm i tre hela år efter det. Flyga kan hon inte. I natt var det dags igen men nu är hon åtta år. Tror inte att hon fixar att piggna till igen. Hon har fått sova i en kartong och hon har drukit och ätit lite grann idag. Hon får helgen på sej och blir hon inte mycket bättre så åker vi till veterinären och avlivar på måndag. Att det kan vara så svårt, folk undrar varför vi inte bryter nacken av henne men det är helt omöjligt. Hon är ju vår lilla prinsessa...Hundarna har alltid behandlat henne respektfullt, vår gamla flat Tricke hade henne i mun en gång men han bara bar henne. Hedvig tyckte inte det var helt ok att hamna i en hundmun och var småsur när hon kom loss. För några månader sedan så hade hon rymt en natt och gick omkring i köket när Johan kom ner. Hundarna tyckte det var konstigt men flyttade snällt på sej när hon kom traskande..Det är inte klokt att man kan bli så fäst vid en fågel, jag gillar inte ens undulater...

Molle var trött idag när vi tränade. han hade varit ute länge innan och ville nog helst gå in och sova. Känns lite träligt att göra samma saker hela tiden. Jag fattar att lydnadsfolket har en massa roliga övningar för att förbättra "helheten" men jag vet ju inte vad. Alltså tränar vi det som ingår i LK1 och det börjar bli tjatigt. Nåja, vi ska göra vårt bästa vid några tävlingar under vintern och himlen ramlar ju inte ner om det inte går bra.

Fångade Musse på film igår kväll och jag ska försöka bjuda er på filmvisningen. (vet inte hur jag får filmen från kamran till min blogg) Han hade sjärten i soffan och dinglade med bakbenen. Frambenen i golvet och huvudet på soffbordet. han såg för härlig ut..Tog fram kameran och Ronja kittlade honom lite men han rykte bara till och fortsatte snarka. Tillslut sa jag -godis. Då flög han upp, klarvaken direkt..Fattar inte att han snart fyller fem år jag hoppas att han blir minst tjugo år...Värdens undarbaraste goshund.

Ha en trevlig advent!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Helgens Flatmästerskap fick mej att vakna ur antijaktträningsdvalan. I veckan nu har vi varit ganska flitiga med att träna så vi får se vad det leder till. Hundarna har inte lidit av ett långt avbrott och dom verkar anse att det är skitroligt att häm...

  För ett år sedan     Och ett år senare är han lite större men världens roligaste enligt Molle! Hmmm, snodde korten av dej Emma... ...

Ha,ha han gick snabbt 7,8km(tror jag) igår med Musse och var stel imorse. Johan frågade Musse om han kände nåt i kroppen men det gjorde han inte...Husse är otränad!!! Jag fick höra om promenaden, dom hade mött 3 tjejer med var sin hund och pinsamt no...

Sällskap hade vi i fredags av kusin vitamin.    Molle o jag har blivit frestade att följa med på tävlingshelg i lydnad. Eftersom vi inte gör så mycket annat just nu så känns det skoj med lite hundaktiviteter men tyvärr måste man ju tävla ocks...

Idag har vi börjat träna på allvar igen, alltså med lite mål och mening istället för sporadiska tillfällen som det blivit senaste tiden. Började med en enkel höger, vänster, ut. Väldigt basic men ack så nyttigt inte minst för mej själv. Gör man det...