Mollen är inte riktigt bra och jag vet inte varför. Han blir som lite vinglig i bakkroppen och det verkar vara svårt att gå i passgång. Det märks inte så mycket när han bara går men får han springa ett tag så gör det ont. Stackars krake, han har fått tillräkligt med stryk nu, fattar inte varför han alltid blir drabbad. Tre gånger har han varit ivägen för grisar, ingen av gångerna har det varit när han stuckit från oss. Så himla tråkigt att bo vid skogen och inte våga gå i den. Får bli koppel på hundarna och en rejäl batong i näven...Man blir livrädd när man hör dom, dom vrålar ilsket och det dundrar i marken när dom springer, jätteläskigt.

Här hemma håller vi på att fixa hallen. Musse har målarfärg överallt i pälsen tom morrhåren är vita på honom. Ännu sötare än vanligt alltså...

Kul med alla kompisars framgångar på lydnadsplan, spårskogen, räddning och jakt. Grattis till alla!!

Hoppas ni har roligt på Ryegateshelgen!!

Fredag grustaget lördag vatten med Pelle söndag vilt Björke.

Molle fick ont i benet på vår skogstur,  vi gickpå några grisar som han for efter men kom tillbaka efter några ögonblick. Antingen stukade han sej när han fick fart eller så manglade en gris till honom. Vi gick långsamt hem och han haltade jättemycket. Idag är han bara lite halt så han får ta det lungt ett par dagar så blir det nog bra.

Jävla grisar hela trakten är invaderad och även om det skjuts massor så verkar dom bara bli flera. Vissa åkrar är det ingen ide att så något på och hela skogen är uppbökad. Skitsnack att dom är så skygga för folk, man ser dom oftast på natten för det är då dom är aktiva men så rädda är dom inte. 

 Det är bra att det skjuts men det ligger kvar grisblod mm på varje ställe och det är härligt när man har hundar. Har sanerat Musse fyra gånger senaste veckan för att han rullat sej i rutten gris. 

Två jättefina jaktgolden kom ner till oss igår. Tycker faktiskt att dom borde vara en egen ras. Så olika dom vanliga golden man träffat.

Nina hade med sej sin pensionär också, och så fort dom gick ur bilen så märkte jag på Molle att han spände sej. Två hundar i samma koppel och en ny bekantskap. Jobbigt..Jag lät honom ligga passiv en stund och kolla in dom andra grabbarna medans jag kastade markeringar åt dom andra. Sedan tog Nina med sej båda sina hundar och la dom jämte sej medan hon kastade åt mej. Jag förstod vad som skulle hända men eftersom jag litar på att Nina kan hantera situationen och att hennes hundar inte skulle bry sej så var det jättebra. Första kastet flög han ut och märkte inte att hundarna var där. Andra gången såg jag att han stannade upp och blev precis överraskad. Att sno åt sej en dummie framför två hundar var jättejobbigt, matte var ju långt bort också. Tror han snackade lite med grabbarna

-Ursäkta mej, min matte bad mej hämta den här åt henne. Om det inte är så att den är eran förstås...Ok, jag tar den. ligger ni kvar där då??

Han fick hämta flera gånger och jag är så glad för han fixade det. Han går ut på varje kast, blir lite tveksam varje gång men snappar åt sej dummien och kommer in. Känner att han skulle kunna reagera mycket annorlunda, vägra gå ut, inte våga ta dummien mm. Bytte kastare och även Anncharlotte tog med sin hund, samma reaktion. Han blir trött i huvudet efter ett tag och jag vill inte att han ska misslyckas. Därför blev det bara enkelmarkeringar som var lite knixiga istället.

Vid vattnet så rodde jag ut och la ut ett linjetag åt Texas och så kastade jag markeringar åt A_Cs hund. Sedan fick hon sitta i båten och kasta åt Texas först. Jag o Molle ställde oss bakom Nina och hennes hundar så han fick sitta och titta på dom. Man ser på honom att han kollar in dom, vill gärna vara kompis men är rädd för att få en arg blick av någon.

Molle fick en dubbel på vattnet, dels en i ett vassparti och en som vi tog som halvdirrigering i strandkanten. Det var inga större konstigheter. När han kom in så gick han upp till mej trots att jag stod en bit upp och nära Nina. Inget tveksamt. Bra träning alltså, dom andra tackade för att dom får komma ner men jag är oändligt tacksam för att ha några stadiga stabila lugna hundar att träna med. Allts, jättetack för att ni kommer!!

Idag kommer Nina ner och förhoppningsvis har hon med sej några till  gula hundar och så blir det några av rätt sort(svarta och långpälsade) och en labbe. Bra att vara många så vi kan ha en störningsbåt och även kasta markeingar från båten förstås. Jag gillar Ninas tänk runt apporteringen även om vi inte alltid gör på samma sätt. Hon älskar sina hundar och uppmuntrar dom på ett bra sätt. Jag gillar när folk presenterar sin hund som" Värdens bästa kompis"!!

Min värdens bästa skötte sej med den äran igår igen och jag hade faktiskt vett att lägga av när han jobbat bra, trots att jag hade ett antal dirr. apporter kvar. Pluspoäng till matte!!!

Sötisen "grannlabbevalpen som kanske inte ska ta sej till elitklass" var med och tränade passivitet. Så himla svårt att inte bry sej om honom när hjärtat säger att man vill valpgosa..

Idag är jag inte i Kisa och jobbar så Ronja har ont i huvudet och stannar hemma från skolan på förmiddagen. Hemska mamma som sjukanmäler barnet för att vara hemma och passa hundarna...Kunde inte ha dom i bilen när det är så varmt och ensamma hemma i sju-åtta timmar funkar ju inte heller. Musse skulle passa på att gå ett långt spår medans matte hade ont i huvudet, hoppas det går bra..

Henkis har varit i Italien och Tyskland, tågluffat...Hade lite onda aningar innan resan. Tänk om han missar tåget, tänk om han blir sjuk, tänk om han får hemlängtan, hur kommer ledarna klara av alla??? Allt har varit jätteroligt och gått jättebra. Mycket glömda kläder, inte sovit i bäddad säng på en vecka(om man inte bäddade själv), inte duch varje dag men det är ju värdsliga ting...Roliga minnen betyder så mycket!!

Vi här hemma hade en lugn vecka men nu är oordningen återställd..Sån tur man kan fly ut med hundarna och lugna känslorna lite. Vet inte om jag träffat på någon så himla slarvig person i hela mitt liv.-Vadårå är svaret på allt. Jag blir galen!! Jag lovar att om han träffar någon trevlig tjej som står ut med honom så ska jag vara värdens trevligaste svärmor. Han är helgo också förstås och snäll och djurvän..Molle älskar honom. Hans mamma älskar honom också..mycket..

Igår planerade vi framtida prov, så mycket jobb det är att ordna något. När man startar på något tänker man sällan på alla frivilliga som lagt ner massor av tid för att allt ska bli så bra som möjligt. Heder åt alla funktionärer, utan er inga prov!!! Roligt också förstås och skönt att slippa starta, då kan man tänka ut massor av klurigheter som hundarna borde klara av..

Imorn kommer gula gänget ner, ska bli skoj!!

Igår var vi i grisskogen och tränade. Jag som bor i skogen är skiträdd för alla jäkla svin. Fast, det är dumt för vi har grisarna i trädgården på nätterna så blir vi överfallna så kan det lika gärna vara hemma. Jag kan ju inte alltid tvinga ut min man när jag ska gå genom en storskog..Molle tyckte det var spännande att matte gick och tjoade iallafall och roligt var det att träna. Tänk om det alltid gick på räls och allt var jättekul här i livet. Rätt som det var kom en liten hund med matte och gick förbi, tror vi skrämde henne rejält eftersom Molle var synligen lös och antagligen trodde hon att han äter småvovvar. Rädd för Molle när det finns grisar...

Vi har några danska jägare här den här veckan för att pyrsa bock. Musse är beredd på eftersök, hoppas han slipper..Eller rättare sagt Musse skulle nog tycka att det var hellivat att spåra rådjur igen.

Idag får vi trevligt hundbesök och träningsvänner igen. Hoppas det blir utan Mollestress. Har en plan hur vi ska agera och det blir inget apportera om han inte är helt lugn..

Idag har vi ägnat dagen åt att träna tillsammans med Emma. Alla hundarna skötte sej bra tillsammans fast vi utmanar inte ödet genom att vara för nära varandra. Började med att lägga ut apporter på olika ställen som hundarna inte fick se medans Musse gick ett blodspår. Det blev ett litet träsksök, ett närsök i björksly, ett rakt linjetag och två målområden som låg tjugo meter från varandra. Idag hade jag med mej min Molle(ibland får jag ju med någon annans hund) Inga problem alls,  han tar mina tecken och jobbar på bra.

Vid björkslyt skickade jag honom tjugo meter rakt fram, sedan över högt gräs på ca. 5m och därefter in bland slyn. Första skicket gick bra, andra skicket sprang jag fram till  sökgränsen och stöttade honom, bra enligt Birgitta att göra så. Kommer matte och berömmer så jobbar ofta hundarna på tills bollen är hittad. Det fanns bara en boll kvar då och jag ville att han skulle lyckas utan att gå ur slyn och fråga. Funkade!!

Vid Emmas två målområden skickade jag honom från samma ställe, gick också bra åt båda håll. Vid träsksöket så var en apport uppe i en buske, envis hund som drog ner den. BRAAAAA!!

Musse skötte sej som musse alltid gör, allt kommer in men utan stress. Han har spårat bra i två dar nu så det är bara att försöka få tag i en viltspårsdomare.

Zingo var duktig idag också. Inte så mycket pip och tjafs men han försöker få mycket kontakt med Emma. Svårt med en hund som man måste vara jättebestämd mot att se att nu är han inte olydig utan han är osäker och behöver stöd och uppmuntran.Ena stunden är han så taggad att man kan drämma ett vedträ i huvet utan att det bekymrar honom, sedan övergår han till en lite osäker gosse som försöker göra rätt.

Efter någon timme åkte vi till sjön och försökte skapa två målområden. Zingo den förskräckliga kastade sej i och lyckades plocka åt sej en dummie trots mattes svordomar. Sedan fick Molle simma ut och hämta sin apport på ett för honom nytt ställe, inte rakt över sjön som han brukar. Lite vågat för det låg apporter även på hans vanliga ställe. Inte några problem. Musse fick simma rakt över sjön och även han var duktig. Zingo var mer skeptisk till att simma över sjön utan någon retning. Emma kan inte berömma honom bakifrån för då vänder han, jag ställde mej på andra sidan viken och peppade honom och då funkade det. Man kan faktiskt vara odåga och duktig på samma dag. Vi kämpade på med Zingo ett tag, Emma skickade från ena sidan och jag från andra så dummisarna kom tillbaka. Hundarna var ganska trötta när vi slutade...

Efter all träning så åkte vi hem och fikade. Emma sa att en molle ska jag ha nästa gång jag köper hund. Jag berätta hur han varit i början på veckan men jag tror inte att Emma trodde mej. Inte goa snälla duktiga Molle inte...Inte kan han vara pipig och ha svårt att koppla av??Molle stressad och ha koncentrationssvårigheter?? 

FRK Östergötland kommer ha ett workingtest i oktober(18) kanske här hos oss. Vore väll trevligt med lite sörmlänningar och värmlänningar med?? Kost o logi ingår självklart..Kanske en träningsdag i anslutning av provet? Vore roligt så får ni träffa den riktiga Molle också.

Anna

Jag som stålsatt mej efter diskutioner under Birgittakursen senast att ALDRIG ALDRIG låta Molle apportera om han inte är helt avslappnad och helt fokuserad  på jobb. Varför gör jag det iallafall?? Varför har jag inte mod nog att säga att min hund ska vara helt passiv under hela tiden och bara klara av miljön? Ibland måste man ta till sej fakta den hårda vägen...

Igår hade jag bestämt med några kompisar att träna och jag ville inte ringa återbud trots att jag inte kände för att göra bort mej igen. 

Vi skulle åka till en sjö som Molle inte är hemtam vid, det var hundar som han inte träffat och folk han inte känner. Kanon, ingen träning förutom avstressning för Molles del. Tänkte jag innan alltså. 

Vi kom till sjön, tog ut hundarna och Molle är precis som vanligt. Inget stress, inget pip, låg still i gräset okopplad, tittade inte åt dom andra hundarna som jobbade. Helt mattes Molle och all min oro rann av mej. Skickade ut en totalt fokuserad hund på långa vattenmarkeringar och gömde mej uppe iskogen när han kom tillbaka så han fick springa förbi dom andra hundarna upp till mej. Inga som helst problem. Efter ett tag gick vi till andra sidan sjön, fotgående i grupp genom snårskog, inga problem. Efter att allt vattenarbete var klart så hade vi smygit upp ett sök åt Molle som han inte sett. Skickade honom och han gick ut och jobbade kanon....Så himla skön känsla jag hade när jag åkte hem igen. Jag berättade för dom andra hur han varit mån-tisdag och vilka problem som ibland bara dyker upp hos Molle. Hjärnsläpp. Aha, sa Nina. Var det därför du bad om träning tillsammans med många andra hanar, vi som trodde du ville avsluta träningen med gruppslagsmål...

Tack Nina, Cristian och Pelle för en bra träning som kom på precis rätt dag!! Vi är på G igen!

Kramar Anna

Ps. Molle tackar för tipset om mjukost..