Idag har jag talat med en ny doktor. Han verkar kanonbra och trevlig men det är iallafall jobbigt. Får se vilka underkurer han kan åstakomma.  Jag fick erkänna för honom hur jag lever för att orka, fullt ös genom hela dagen utan att ens sätta mej och äta eftersom jag då får kvitto på hur ont jag har. På kvällen hamnar jag en stund vrålhungrig framför tvn och inser att jag knappt ätit och aldrig suttit under hela dagen. Inget bra alls....

Molle med en alldeles egen gris. Vi har kommit överens om att det är bara den grisen som är skoj hädanefter.

Idag har Goblin, Zingo och deras slöa matte varit här och tränat en stund. Skönt för Emma att få springa runt med dummies eftersom hon aldrig annars rör på sej.. Vilat sej på semesterresa förra veckan desutom...

Molle var på ett strålande jobbhumör och slet som attan..eller inte. Sök åt ena hållet bland ris och kärr var helt ok men åt andra hållet var det som jag krävde en orimlighet. Eftersom han kan få sånna ideer ibland så fick han finna sej utan att protestera..När vi nästan tränat klart så kände jag igenom ryggen på honom, jag vet att han skadade sej förra veckan men han har verkat bra under helgen så han har fått jobba som vanligt. Så här i efterhand så kanske han borde ha vilat istället, åtminstonde från stopsignal med bollbelöning. Nåja, jag klämde igenom honom och han ömmade över svansen och i ena lårmuskeln. Emma kollade också och sedan kollade vi hur han gick och han är stel.

Vi släppte Goblin och Molle för att se om han skulle springa frivilligt men det gjorde han inte. Stackars Molle hade antagligen ont och dåligt samvete fick matte då....Ska försöka komma till en sjukgymnast med honom för bedömning och träningsschema. Han är lång i ryggen och den har varit öm och stel vid ett antal tillfällen senaste året.

Musse var klassens lilla ljus idag också, honom bröt jag i tid eftersom han också haft ont i ett ben. Syntes inget på honom i skogen men det är dumt att överanstränga honom.

Det är bara att inse att hundarna börjar bli medelålders och behöver extra träning och omsorg för att orka. Viktigt, jag vill ju att dom är aktiva ett antal år till och sedan får ett par år som friska pensionärer. Inte att kroppen är slut när dom är åtta..

  Musse är koncentreradHade bra!!

Dagen har firats med lyxfrukost, lunchben och hundtårta med pressenter. Han fick en boll och en ny matskål. Stackars Molle har aldrig haft en fin egen skål förut..Bäst av allt en rosa gris med grymt som han och avundsjukan gillar skarpt...Vi har kommit överens om att det är bara den grisen som är skoj från o med nu. Tårta och firande förstås.

Jag börjar bli förkylld vilket är en mardröm. Ont i halsen och ont i magen. Jag kan omöjligt ligga och vila som en normal person och feber i mina muskler är en underbar historia. Himmel vad jag gnäller hela tiden, det är så mycket jag är tacksam för att jag inte är drabbad av. Jag ser ju en del på mitt jobb och vet att det finns dom som har det värre. Kan ett barn som är svårt sjuk leva utan att gnälla hela tiden så borde jag kunna göra det.

Ha en bra grisfri vecka!!

..idag. Han var halt imorse och lite stel. På förmiddagen fick dom vara ute och leta godis i trädgården, det fungerade så bra utan att han haltade så han fick hänga med på en kort promenad. Elakt nog tog jag och gick förrbi bäcken vilket är Musses eldorado men han fick naturligtvis inte bäckbada.Bra för Musse att få en gåfot promenad med Molle lös.

Nu på eftermiddagen så har jag o Molle tränat på gärdet. Eller lekt med baktanke kanske är mer rätt. Vi hade skoj och tränade stoppsignal, inte knalla, apporteringstecken och lydnad...Jag får tänka mej för hur jag kastar bollbelöning åt honom för han slänger sej rätt upp i luften för att fånga bollen. Jag är rädd för att han knäcker ryggen.

Han är svår att lura men jag lyckades faktiskt idag. Jag satte honom och gick ca 100 meter och kastade en markering, sedan gick jag tillbaka och skickade på ett linjetag mot apporten. Molle var helt säker på att dummien låg där jag stod och kastade, antagligen för att han följde min tillbakaväg med blicken. Kanonbra för jag kunde verkligen utmana honom att lyssna på mej.

Just det är den största olikheten mellan Musse o Molle. Musse är envis som en åsna men på så sätt lär han sej av sina misstag. Molle går dit jag pekar och gör sällan fel, bra naturligtvis men jag får aldrig tillfälle att överbevisa honom att jag har rätt.

Tråkigt nog blir jag inte bättre i ryggen, så länge jag rör på mej och inte använder armarna så får jag inte så ont. Står jag still en längre stund, sitter obekvämt eller jobbar med armarna så blir jag knasig av värk. Så himla tråkigt att behöva säga nej till saker som jag tycker är roligt. Vi skulle behöva träna med andra men jag fixar inte det. Jag blir sur på mej själv för jag bär mej ofta dumt åt också, tex stod jag still och snackade med grannen en dag. Tjurigt envis stod jag still en timme och pratade och kunde knappt ta mej hem efteråt. Dumt...

Hoppas alla har en trevlig helg!!!

Musse har vrickat sej i ena frambenet och har jätteont. Han kan stödja på benet så det är inte brutet. Han får vila med bandage över helgen så hoppas jag det ger med sej. Idag linkade han ut på trappen för att få lite frisk luft och efter kom Molleklump och knuffade honom så han gjorde en frivolt ner från trappen och hamnade på rumpan. (Så rädd jag blev, jag trodde han bröt nacken.) Han har nu ont i frambenet och svansen och det är olyckligt när man är en flat, vad ska man vifta med då??

Musse tycker han är tillräckligt skadad för att ligga i soffan men det anser inte husse. Musse brukar trycka upp rumpan i soffan och dingla med bakbenen, så har han frambenen i golvet och huvudet på soffbordet. Han är otrolig för han sover på det viset. Jag kom ner i vardagsrummet en kväll och hittade Johan sovandes i fåtöljen och Musse med huvudet på soffbordet och bägge snarkade. 2 ölburkar på bordet, tyvärr han jag inte ta kort på dom...Men, nu är det problem för så kan man inte sitta med öm svans och ont i benet. Att ligga på golvet innebär stor risk när Molle är i närheten och trampar runt överallt så självklart anser Musse att han kan få dispans från kravet på "inga fötter i soffan", livslång dispans..

  Det är bäst att trycka rumpan under korgen så inte Molle stampar på den!!

Henrik har kommit tillbaka från Kiruna och naturligtvis längtar han till sin mamma och åker hem från skolan i helgen. Nejdå, han har sååå mycket skolarbete att göra så han hinner inte..Därimot hinner han att möta Johan i Linköping imorgon för att köpa ny mobil. Hans gamla blev stulen på tåget och han måste ha en telefon så han kan nå oss och vi honom. Viktigt eftersom han bor borta (trots att han är mammas lilla pojke....) och måste få ringa hem när han vill prata. Oftast är det att pengarna är slut men ibland kan han faktiskt berätta lite om vad han gör i skolan osv.

  Liten Henrik, liten Jill och liten Musse..

Ha en bra helg!!

Jag har haft en vecka med rejält bakslag med kroppsvärk. Tills idag, för nu har det värsta gått över. Jag klagade för sjukgymnasten och han har ändrat lite i övningarna, troligen försköts kotorna lite i nacken förra fredagen. Dessutom har jag en lårmuskel som är stel och som jag måste dra ut. Rejält inflammerad vid muskelfästena, Jag fick hjälp att töja den och det kändes verkligen att Micke kom åt rätt muskel...Fasen vad trött jag är på allt och helst skulle jag ge upp och fortsätta linka och snedbelasta hela kroppen istället. Men har jag kommit så här långt är det nog dumt att ge upp. Det låter säkert konstigt att man kan ha värk i benen, höfterna och korsryggen bara för att man har en skada i nacken. Jag tycker också att det är otroligt men jag känner ju att det stämmer. Kronisk muskelinflammation i massor av muskler och muskelfästen. Är det nån som petar på mej på fel ställe så skulle jag kunna dela ut en rak höger i självförsvar..

  Molle.

Henkis är vid riksgränsen med skolan den här veckan. Vi får rapporter om att dom har skitskoj och att vi behöver sätta in mer pengar på kontot. Talade med honom igår och då hade han en flicka iknät som fnissade hela tiden. Vad frågar man mamma om man ska vara poppis bland tjejer? Hur mår hundarna och ge dom en kram från mej. (Å, vi vill komma och se på hundarna, flattar som är så fina..)

Idag har vi bara skrotat runt på korta promenader. Jag tyckte hundarna kunde rusa av sej rejält på fältet en stund men Molle som brukar gilla det ville gå jämte Johan och mej. Knashund, får bli en rejäl promenad imorgon.

OCH SARAH, båda mina hundar kan bära falukorv utan att smaka på den. Det är tikar som är matgalna och äter allt.. För mej är tikar konstiga hundar med konstiga vanor, jag kan inget om löp och skendräktighet osv. Men, jag håller med Vilda, har man valpar så får man unna sej att ligga på sängen och äta praliner.

  Micke, så här stor var grisen vi hittade i skogen.

  Och så här stor den första.

Molle som vi trodde var helt knölfri har fått en liknande blodblåsa jämte samma öga som han opererades på. Det borde inte vara samma sorts blåsa men det är konstigt. Är den inte helt borta på måndag får vi åka till vet. igen. Den här gången blöder det lite, kliar och han vill inte att jag tar vid ögat. Emma, det var nog där jag fick blodet ifrån.

Så trött jag är nu. Det tar på krafterna att ha en rejäl värk en längre period. Jag är inte trött medans det pågår men nu när jag kan slappna av så känner jag att jag skulle kunna sova i flera dygn.

Natt, natt!!

Idag så åkte vi direkt upp i skogen, la ut ett sök, band upp hundarna och satt ute och fikade. Alla tre vuxna hundar skötte sej exemplariskt medans lillknasen klagade. SKA DET VERKLIGEN VA SÅ HÄR!!!! Han är så himla söt men det är bara att stålsätta sej så han inser att det inte hjälper att klaga. En duktig hund kan vara uppbunden så det måste man träna på. Jag hade gärna släppt honom...

Molle är fortfarande helt betagen i systersonen, tänk er en nybliven mormor som håller sitt älskade barnbarn för första gången. Den blicken har han när han kollar på Goblin. Musse är också snäll men inte fullt så imponerad.

Vi la ut massor av dummies på ett stort område och så fick hundarna jobba i tur och ordning.

Musse är så härlig för han verkligen älskar att söka. Han far runt som en lurvig boll och levererar in dummies på löpande band.

Zingo glömde bort att springa in till matte varje gång han hittade en dummie och kom bara när truten var full. Effektivt.. Jag gick ut och påminde honom med ett harkel varje gång han hittade en dummie och det räkte för att han skulle springa in med en i taget.

Molle fick hämta in tre stycken och gjorde det kanonbra så sedan band jag upp honom igen. Sluta i tid gäller för honom..

När det mesta var inne fick hundarna vila i bilarna en stund medans vi la ut igen. Goblin var med oss och kom med en dummie jag slängt ut. Jag fick den gärna av honom för han hade bråttom och hämta en till som han kollat in. Hjärtat smälter, å vad jag också vill ha en valp...

Zingo och Molle fick jobba igen eftersom jag tyckte Musse kunde få vila efter allt slit på första söket. Nu blev det knas med Molle men det var skönt att Emma var med och såg. Det är nåt konstigt han får för sej när jag skickar honom. Jag vet inte om han blir osäker på vad jag menar men han går inte från mej eller så går han några steg ut och stannar. Vi busade en stund och så skickade jag honom när han var en bit ifrån mej. Då lossnar det och han far ut och hämtar på en jättebra sätt. Nästa gång samma sak, och då höll jag imot i halsbandet en  stund och eggade honom samtidigt som vi gick framåt och då stack han ut igen. Glatt och med full fart, Jag tror verkligen att jag gör något som han är obekväm med, men vad? Jag får vara jättenoga med att aldrig låta honom vara kvar, "stel" vid sidan utan hjälpa honom ur det. Han fick bara hämta 3-4 stycken så bröt jag när han var nöjd och stolt över sej själv.

Zingo var trött också så Musse fick komma ut igen och leta dummies. Han blir aldrig trött när det gäller sökjobb...Jag hade med en frusen falukorv ut som jag tog småbitar ifrån och tinade i handen, resten av korven la jag på marken. Rätt som det var kom Musse med korven i munnen, han förssökte inte bita i den utan gav den till mej i oskadat skick. Typiskt Musse, han skulle aldrig stjäla av det han vet tillhör mej. Tänk om han kunde ha samma inställning till vilt....

Trevlig dag men sista timmen hade jag vrålont i ryggen. Jag kom knappt in i bilen när vi åkte hem. Alla grejer ligger kvar i bilen men nu kommer jag ihåg att jag har en halv muffins kvar därute som Emma bakat(eller) och jag inte orkade äta till fikat. Kanonbelöning för att hämta in allt från bilen alltså...Nu orkar jag äta upp den..

Musse sover och har glömt kvällsmaten, det tar på krafterna att jobba..

Jag borde få stå vid skampålen, jag erkänner hur jäkla korkad jag är och ångrar mej djupt och ska aldrig göra om det. Aldrig mer köra bil utan att hela framrutan och framdörrsrutorna är helt isfria. Jag hade skrapat på utsidan men fukten/isen satt på insidan så jag körde och Ronja skrapade insidan av rutan. Lite iallfall..Jag vet att man måste ha fri sikt och skrapa bilen i god tid, inte hoppa ut genom ytterdörren i sista sekunden och inse att bilen är frusen.

Det var alltså nykterhetskoll på vår lilla väg imorse. VEM är onykter en tisdagsmorgon? Jag var helt nykter och hade körkortet med mej. Det var bara att erkänna att jag inte hade några ursäkter och självklart skulle skrapa bilen riktigt isfri innan jag fortsatte åka. OM det finns någon lika korkad som jag så tänk er för. Förnedringen är total och naturligtvis hade det varit ännu värre om jag kört på något. Aldrig mer...

Efter den morgonturen så åkte jag till skogen med hundarna. Knappast någon kanonträning idag. Så enkelt det vore att ha ett gäng undulater istället. Eller vara helt utan djur. Det finns faktiskt folk som överlever trots att dom inte har flattar, eller retdrievers, ingen hund alls och inte ens en liten katt. Jag tror inte det är sunt, hur överlever dom. Behöver dom städa? Går dom promenader? Vad ägnar dom sej åt? Hur mycket pengar har dom kvar varje månad? Det övergår mitt förstånd.. jag som tänker som en man, är blondin och har flattar kan inte lösa sånna svåra livsfrågor.

Fast vissa dar kan man ändå fundera på vad man håller på med. Stå still i skogen medans hundarna hämtar in en massa tygpåsar som man gömt och glömt var dom hamnat. När dom små vovvarna inte vill hämta in mer så går man själv ut i skogen och försöker minnas var man kastade alla tygpåsar. Ha, inte en chans. Ett bra tips åt någon som tycker dummies är dyra. Leta där jag brukar träna, dom som ligger där är sånna som mina hundar ändå inte vill hämta. Antagligen VET bägge mina hundar var dom finns men tycker att jag behöver träna mitt markeringsminne, sökmönster och framförallt min näsa.

Nu ska jag se vad Cesar hittar på idag. Två hundprogram på samma dag. Massor att förfasa sej över och försöka hitta alla fel som görs. Jag skojar, jag tycker det är kul med hundtv OCH jag köper Härliga hund. Lika bra att erkänna allt på samma dag.

Kära gode gud. Imorgon vill jag ha hjälp med att inte synda. Om jag åtminstonde får hjälp första timmarna så ska jag försöka klara rresten av dagen själv.

Amen

Senaste tiden har jag barat låtit hundarna jobba självständigt. Markeringar går bra men Molles sök har ibland varit tråkiga. Jag kan bli så frutrerad men det är ju totalt meningslöst . Samtidigt som han travar runt i sökområdet så vet jag att han kan söka med full fart och med en jäkla iver och ha skitskoj.

Idag la jag ut ett jättedjupt sök, först 10 som ett vanilgt sök(100m) och så slängde jag ut ett antal längre ut . Jag trodde att ingen av dom skulle fixa att söka sej ut till dom längst bort men man måste ju testa. Dom närmast låg i en skogskulle och dom yttersta låg ute på ett hygge, dessutom med en bäck som dom skulle över. 200 m, Nja..

Jag tog ut bägge hundarna, ignorerade Molle och skickade Musse. Jag följde Musse med blicken och låtsades vara helt uppslukad av hans sök. Massor av beröm när han kom in med dummies vilket Musen tycker är tramsigt,men... När Musse hämtat in 3 och var ute igen så kände jag en Mollenos i knävecket.. Musse kom in med den fjärde och fick beröm och skickades igen. Då satt Molle jämte och försökte få ögonkontakt med mej. När den femte kom in så gick jag till bilen och ropade på hundarna och ville att dom skulle hoppa in. -VA, sa Molle! Ja då matte?? Inte en blick på honom utan bara,- hopp in i bilen.

Så tog jag dummiesarna Musse hämtat och kastade ut dom igen, hämtade båda hundarna eller rättare sagt, jag hämtade Musse och en tveksam Molle hängde på. Samma sak, jag skickade Musse flera gånger och ignorerade Molle. Vilken effekt det blev på Molle, han smög efter mej hela tiden, mycket inställsam. När Musse hämtat tre så vände jag mej mot Molle och sa fot. Skickade ut honom och fick exakt det jag ville. Han for ut som en raket och hämtade snabbt in dummie efter dummie. När allt närmast var hittat så sökte han sej ut på hygget och hittade dom längst ut. Inga problem..Han är så mysig för han blir verkligen stolt över sej själv, han smyger in med dummien och söker min blick och kryper nästan ur skinnet när jag berömmer honom. Sedan ut och hämta nästa med full fart. Det var så himla skönt att avsluta träningen när han jobbat länge och kanonbra hela tiden. Vi får jobba vidare på samma sätt så kanske problemet löser sej. Han är inte helt lätt att förstå sej på...

Imorgon ska jag jobba och det ska bli roligt. Träna också vilket är mindre kul. Jag får mer ont efter varje gång jag tränar och jag börjar bli smärträdd. Helgens nackvärk var inget bra, tur jag inte träffade någon mer än min man i lördagsmorse...

Ha en bra vecka!!