Tror varenda människa har skaffat valp den senaste tiden, utom jag och Sara..Vi är inte valpsugna utan tycker det bara vore en massa besvär. Valpar kissar inne, går inte att lämnas ensamma, biter sönder saker, får inte plats i bilen, får inte rum i korgen, kostar pengar, dom behöver massor av tid för fostran och skulle säkert störa dom andra av flockens hundar. Inte är valparna speciellt söta heller och tänk vad mycket tråkigt jobb man skulle ha framför sej.

Sara! vi får bilda en klubb "vi som inte vill ha valp"!!

Ha en skön torsdagskväll utan att deppa ihop över all snö!!

Snö kaos var det hemma när jag kom hem på lunchen. Släppte ut hundarna som rusade ut glädjestrålande. Ny fin mysig snö!!!! Dom skuttade runt, rullade sej och sprang flatrycket. Kan inte säga att jag delade deras iver...

Känns lustigt att planera för våren, en helgkurs i början på april brukar ju gå bra men tänk om man inte hinner träna något innan. Inget kul att satsa ett par tusen på en kurs och veckorna innan har man inte kunnat träna för det är för mycket snö.

Ska anmäla till lite lydnad iallafall, inget kul att frysa på lydnadsplan heller men nåt måste man ju göra. Jag börjar känna mej rastlös över allt inneliv också. Tycker hela vårat hus är instäng och ingrott av smuts. Hjälp vad jag gnäller....

Finns det någon som har sett något vårtecken??

Jäkla skit också. Jag som precis stampat skogsvägen någorlunda..Hur ska man hinna med all träning som behövs till våren?? Det kan ju ligga ordentligt med snö kvar till slutet av mars åtminstonde. Inget kul alls...

Jag vet inte vad vi ska hitta på längre. Försöker klura ut sånt som vi kan och behöver träna på men som annars inte hade blivit av. 

Något jag har funderat på är hur mina hundar ser när en person är jaktklädd eller inte. Vi möter ganska många jägare och dom är alltid superintressanta, visst luktar en del av dom blod mm men det verkar inte spela någon roll. En grönklädd person räcker för att det ska storfjäskas och ögonen lysa. Möter vi en svampplockare med gummistövlar så är det inte samma sak. Kul att hälsa men inget mer. En jaktklädd person och hundarna sneglar efter bössan..Våra hundar har ju dessutom träffat så många jägare som inte har gjort något kul med dom. Spelar ingen roll, en gubbe i skogen som jagar hare är mycket intressant..Bra är det iallafall för jag kan träna lydnad runt jägare jag känner. Starkare störning tror jag inte jag kan få...

Vår dagliga promenad tog vi i samhället idag. Spännande med alla dofter, folk o hundar man möter osv. Vi borde nog gå mer i stadsmiljöer för att träna. Hundarna blir jättetrötta av allt som rör sej och får svårt att koncentrera sej .Jag släppte Molle på ett ställe för att kolla vad han skulle göra men han gick inte från mej många meter. Bäst att hålla sej nära matte så man inte tappar bort henne. Kisa är ett litet samhälle men ack så stort för en skogsflat.. Tänk en dag i Stockholm med tunnelbannefärd mm. Dom skulle sova en vecka...

Ha det!

Sara sa att det var svårt att förstå vad jag menade i gårdagens blogg så hon fick läsa två gånger för att fatta.

Jag satte dummiesarna i en snödriva i vägkanten som störning. Jag skickade inte hunden rakt över dom utan längs med vägen.  Molle kan springa tveksamt och frågande, jag vill att han ska vara tvärsäker på vad jag menar. Spring rakt fram tills jag ber om något annat. Jag blandar inte övningen med att ibland stanna honom och peka mot dummisen och låta honom apportera utan det skulle vara full fart förbi allihop hela tiden.

Idag hade jag dummies på båda sidor om vägen och det funkade kanon. För Molles del tror jag att det här är jättebra. Inget krångligt eller så mycket förbud i samband med apportering. Övar vi på något som är plättlätt från början så stärks hans självförtroende.

Snart, snart kommer våren...

Anna

Jag har en gammal bok från 1940. Svenskt Rashundsgalleri. HUNDEN dess uppfödning. sjukdomar.vård dressyr. trimning mm.Jätterolig läsning.

 TEX.

"För icke djurvänner kan det synas överdrivet, kanske tom. onaturligt, att människor i en hund ser sin bäste vän och kamrat.Men hur oändligt många är det icke, som älskar och litar mera på sin fyrbente vän än på någon annan och detta med rätta. De, som ej ägt eller hava ej lärt känna dessa karaktärer- de döma av en eller annan liten episod i livet, som ej varit dom till lags- och därför få väll dessa människors utlåtande anses hava mindre värde. Det är dock fastslaget, att hunden är människans älsta husdjur, skapad av oss till hjälp och nytta. Även om vi i senare tider ej-som våra förfäder-i honom ser den absolut oumbärlige medhjälparen för att skaffa livets nödtorft, så är han dock ännu idag för otaliga människor oumbärlig, ja den, som de värdesätter högre än allt annat de äga"

Helt rätt, dom som inte gillar hundar fattar inte att dom har fel så deras åsikt räknas inte(!).

 Man kan läsa om moderna synpunkter på avel, sjukdomar(läskigt) och hundens utfodring. Så är det bilder på alla raser som finns i Sverige och enskilda hundar är beskrivna(och deras ägare tex friherrinnan Silversked).

Det som imponerar på mej är hur väl dom behandlar hundarna, hur dom varnar för olika abnormiteter i hundaveln och hur viktigt det är att hundarna ska hållas friska och sunda. Ve den som inte anlitar en veterinär i tid..

70 år sedan boken gavs ut och lika aktuell idag.  TEX" Alla avelsåtgärder av olika slag ha ju den syftning att förädla och förbättra, och hos hunden, som ju säges vara det bästa hos människan, må det alltså anses att aveln har sig ett stort mål förelagt." Kloka ord...

Idag gjorde så satte jag ett antal dummies i en snödriva på rad. Så fick hundarna gå rakt ut förbi alla dummies utan att bry sej om dom. Blåste stopp efter att alla var passerade och så gick jag ut till hunden och berömde. Så skickade jag åt andra hållet likadant. Molle fattade ganska fort att han inte fick ta någon apport men det gick tveksamt fort förbi dom . Han saktade in framför varje dummie. Tillslut så sprang han fort förbi tills jag blåste stopp. Musse hade full fart och massor av glädje men vissa skick blev lite av "plocke pinn..." Hmm Vi får jobba lite med samarbetet tror jag.

Båda hundarna är jättenöjda med att få apportera igen. Svårt att hitta på bra övningar när det är en meter snö.

Så trött jag är på snön, det går ju knappt att pulsa i skogen längre eftersom det är sånt snödjup. Köksgolvet är numera fullt med intorkade hårtussar som inte dammsugaren får tag i. Jätteäckligt. Dessutom har jag suttit fast med bilen idag. Januari, februari är bara tråkiga transportmånader. Deppigt!!

Ha en bra helg!!

Får påpeka i dagens blogg att jag skojade med Ninas hundhållning. Eller, rättare sagt jag tror att hennes syn på hundar är helt rätt. OCH hennes stackars hundar får ligga i soffan och har det kanonbra. Dessutom fick gamla Tiger chokladkex. Att komma in till dom på besök utan att låta valpen skutta fram och hälsa direkt eller att med jollrande röst skutta fram till valpen direkt tror jag är bra. Yes fick ligga i buren utan att jag tittade på henne en stund och sedan hälsade vi på ett avslappnat sätt. Möter jag Nina och Yes ute så skulle jag inte ta så mycket notis om Yes. Svårt som människa när man möter en söting men antagligen helt förståligt för valpen...Jag kan tycka det är skönt om jag är i Kisa med hundarna och ingen kommer fram och ivrigt hälsar på dom. För vissa är det säkert jätteskoj med två skuttande flattar som hoppar på dom medans vissa tycker att dom kan prata uppmuntrande men mina hundar men dom vill inte ha två glada flattar i ansiktet sedan. Hur ska hundarna veta???

Jag gillar att träna med Nina också, det är så lugnt och avspänt. Hundarna kopplar av i lingonriset medans den hund som är igång tränas. Mycket ideer som jag får ta del av och som känns helt rätt för mej och Molle. Jag märker en sån stor skillnad på honom när jag går in för att vara lugn och tydlig.

Blev full i skratt igår på Ica. Åkte dit efter jobbet tillsammans med en jobbarkompis och vi skulle båda hitta nåt ätbart till familjen. Vi kollade in bland hundmaten och hittade torkade nötlungor som hundsnacks. Kilopriset var 450kr..Först går man och kollar efter billig mat till sina barn sedan kan man glatt köpa svindyrt slaktavfall till sin hund. Nej vi köpte ingen lunga men visst får man en tankeställare..

Ha det

Anna

Igår efter jobbet åkte jag till Nina o Christian för att kolla in Yes. Alltså åkte tio mil för en valps skull och när jag kom in i huset så sa Nina direkt. -Du får inte titta på henne eller tala med henne!!! Hmm...Nåja jag visst ju till vem jag åkte så det var inte så förvånande. Ninas stackars hundar har det inte lätt...Hårt hållna, inte en smakbit från kaffebordet, inget fåtöljsovande osv...Bara simpelt flockledarskap i det huset.

Fick faktiskt en gosstund med henne till slut och insåg att det finns en fördel med tikar. Den råsa gosmagen...Jag hade förväntat mej en gänglig fulsöt valp men hon var faktiskt jättevacker. Fina ögon. Lite svårbedömt med en jaktgolden men huvudet såg ut att bli jättefint. -Det är för att hon är lik en flat, sa Nina. Men där tycker jag hon hade fel. Tycker inte det var ett flathuvud men gulligt. Ska bli roligt att följa henne.. Gott kaffe och goda bullar fick jag och en pratstund. Hoppas vi kan träna mycket ihop under våren!!

När jag kom hem så mötte jag Musse i dörren  ,trots att alla i familjen som var hemma hade försökt underhålla honom, så hade han pipit hela tiden jag varit borta. Han hade fått promenad, tränat ute, lekt innomhus OCH TJUTIT! Både Johan och Ronja var sura på honom. Men,stackars Musse hade inte fått kvällsmat!! Klart han var upprörd....(eller också saknade han sin matte...)

Nu ska jag åka hem på lunch och ta ut mina pojkar på promenad.

Så underbart det är att ha en hund som jag tränar mer engagerat med och en som man kan leka med utan att fundera på konsekvenserna. Jag tog med mej valpdummisarna ut idag utan att fundera på vad vi skulle kunna hitta på. Där jag gick så var snön så djup så hundarna fick dyka ner låångt för att fiska upp dom från marken och det kändes inget bra. Hängde en dummie i ett träd för att kolla om Molle skulle hitta den vilket han naturligtvis gjorde. Samma sak med Musse som fick anstränga sej mer för att inse att han inte skulle leta på marken. Tog då alla tio dummis och hängde upp alla på olika ställen i en hasselbuskdunge. Musse fick springa runt i den djupa snön, stå på bakbenen och nosa runt och dra ner dummisarna från buskarna. Han var i extas så roligt hade han. Jag satt i en snödriva och skrattade åt honom när han balanserade på bakbenen, han var för härlig. Molle fick sitta och titta på och vara lite utanför, tror det kan vara nyttigt för honom att se att han inte alltid får den mesta uppmärksamheten. Som jaktövning var det nog kanske inte helbra för Musse men han fick kämpa med hela kroppen och använda insidan av huvudet. Han var så trött och lycklig när han gick hem, härligt!! 

Ha det!!

Anna